2, nästan 3.


En blir till 2. Två dagar innan treårsdagen. Vi skiljs åt som vänner. Som riktigt bra vänner och det är ett gemensamt beslut. Klart det gör ont, det gör det ju alltid. Men vi älskar varandra, kanske inte bara på "det" sättet längre.

Att bli dumpad av en vän 2.0

Nu ska vi åter igen bli lite seriösa i bloggen med risk för att människor där ute i cyberspace ska ta illa upp. Men jag tar den risken. Vet DU att du kommer ta illa upp. Läs inte ens då.
Jag läste Isabella Löwengrips bok "Egoboost" för ungefär ett år sedan och älskade hela boken. Jag förstod boken och kunde känna igen mig och relatera till alla kapitel. Förutom ett. Det som handlade om att göra slut med/bli dumpad av en vän. Jag förstod inte. Nu i efterhand förstår jag vartenda ord som Isabella skrev, vartenda. Jag trodde inte att sånt skulle hända i verkligheten. Det hände ju bara på Gossip Girl mellan Serena och Blair, men då blev de ju vänner igen efter en kaffe ihop. Reality-check. Det händer, och det hände mig. Jag blev inte dumpad utav en av mina bästa vänner, jag blev dumpad av två av mina bästa vänner - på ett och samma år. Skrattar bäst som skrattar sist, eller hur var det? 

Jag visste inte att sådan smärta fanns. Att smärtan att förlora en vän kunde påverka dig så hårt att du knappt fick fram orden "Varför?" mellan tårarna. Att förlora en vän på det här sättet, det är inte kul, det lovar jag. Det gjorde lika ont i hjärtat som när jag och min älskade pojkvän gjorde slut/tog en paus och den smärtan trodde jag inte ens fanns. Jag trodde absolut inte att den gick att återuppleva iallafall. Att du får höra orden "Jag mår bättre utan dig", "Jag behöver inte dig i mitt liv", "Jag får inte ut något av att vara din vän", "Vi behöver aldrig höras eller ses igen" och fram för allt att få svaret "Nej." på frågan "Vadå, så vi ska aldrig någonsin prata med varandra igen?". Det är inte skönt, inte i hjärtat, inte i huvudet och framförallt inte i själen. 

Men någonstans mellan alla de där vadgjordejagförfel/vadärdetförfelpåmig/kännerallasåhärommig/ärjagensåhemskmänniska/vadharjaggjortförattförtjänadethär/jaggöralltförattdetskablibraigen tankarna, så börjar man bli en människa igen och kanske inse att det inte är världens undergång trots allt. När man tittar omkring sig och inser vilken otroligt stor och fin grupp människor man har där som faktiskt VILL vara ens vän. Då slutar till slut tårarna rinna och ett litet litet leende framkommer. Om någon människa kommer få ett bättre liv utan mig, well then go ahead and live your life the way that it suits for YOU. Någostans där så inser man att någon som inte behöver mig i sitt liv, behöver nog inte jag heller. Så försvinner tårarna helt. Men ett hål i hjärtat består och att tänka tillbaka på minnen och att kolla på bilder. Det kallas att plåga sig själv. För ont gör det. Det ska ni veta.
1431206254_6_xpyc_large

Världens bästa vän.




Steve Apple Jobs


1955-2011.
Idag lämnade en legend oss. En man som förändrade hela världen med sina ideér. iPhone, iMac, iPod, iPad, iTV - iSad. En man med förmågan, viljan och framgången att förändra hela världen har idag lämnat oss. Det är en sorglig dag för många oss. Men jag och säkert ni också vet, att denna man kommer leva med oss. Det bästa av allt, han lyckades och många av de som fick reda på nyheten, fick reda på den i en produkt som han själv har utvecklat.

Steve Jobs, stay hungry, stay foolish. He took the iPhone 5 to the man who needed it the most - God. May he forever rest in peace.

Skrivet 29/9-10

Har ni någon gång haft den där känslan att livet står och vilar på en kant? Ingenting är rätt, men ingenting är heller egentligen inte fel. Det är bara snett.

Man vet inte om man ska sitta eller stå, man vet inte om man ska springa eller gå, man vet inte om man ska viska eller skrika, man vet inte om man ska hata eller älska, man vet inte om man ska ta höger eller vänster, man vet inte om man ska titta upp eller ner, man vet inte om man ska säga hej eller hej då, man vet inte om man ska längta eller glömma, man vet inte om man ska titta framåt eller bakåt, man vet inte om man ska säga förlåt eller dra åt helvete.

Den där känslan den är så svår att förklara, så svår att det inte ens finns ord. Den finns där, den ligger där och gnager, någon gång ibland. Jag vet att det går över, det är jag helt säker på. Men den kommer tillbaka och jag tror att jag vet varför, men jag kan inte vara säker.

Det var någon gång där på vägen som någonting brast, någonting hamnade snett och ville inte rätas upp igen. Men jag vet, jag vet, att en dag, så kommer det knäckas tillbaka till precis det stället där det från början var igen. Det kommer bli bra, men bara inte idag.

Vet ni? Det blev bra. Det blev helt perfekt. Never stop believing, and most of all, never say never.

True match


Remember kids, if a stranger offers you drugs; say thank you. Because drugs are fucking expensive.

Har haft en grym helg, så grym att jag nästan grät på tåget för jag saknade min älskling efter två minuter liksom. Vi har gosat, ätit, bakat bullar, klappat katter, varit på fest, skrattat, pussats i löven (och överallt annars), lagat mat och haft det så bra. Nu när det är höst också, så kunde jag nog inte vara lyckligare. Jag är besatt av hösten och kär i kärleken. Att Adrian dessutom kommer hem om fyra dagar och att jag har en fullspäckad vecka framför mig, är ju bara helt perfekt! Sovdags nu. PUSS OCH KRAM


Det perfekta förhållandet

Det existerar inte. Jag tror inte det iallafall. Jag kan inte säga att jag har det perfekta förhållandet, för det vore att ljuga och det vill jag inte sitta och göra så här på internet. Jag bråkar med min pojkvän, jag skriker på honom, han skriker på mig, vi kallar varandra idiot. Men i slutändan är det alltid vi. Hans kompisar säger säkert "hur fan orkar du med henne?" om han berättar om något av våra bråk. Och jag förstår dem.

Men jag har ett distansförhållande sedan två år tillbaka och det mina vänner, det är en kamp. Det kan vara det mest påfrestande i hela mitt liv, men när jag har klarat det här, då tror jag att jag klarar allt. Inget förhållande är perfekt, och det är det som är just så jävla perfekt. Jag skulle inte vilja ha ett förhållande där min pojkvän berättade för mig varje sekund hur mycket han älskade mig, serverade mig romantiska middagar och vi älskade passionerat varje kväll. För det om något är fake. Vi har det inte topp varje dag. Jag är svartsjuk som fan, han är lika svartsjuk han. Men det är väl ett tecken på att vi älskar varandra, eller? Vi bor 50 mil ifrån varandra men vi är en matchning gjord i himlen, och nu får vi sitta ihop tills vi kommer dit.
Tumblr_lrqmt5oe7q1r3tjbgo1_500_large

Jag lever min dröm med dig.


©2011 Michaela "mi" Zetterström
eyecandyproduction

I wasn't planning on falling this hard for u. I didn't even know it was possible to be this much in love with someone.



du är det bästa som har hänt i hela mitt liv. jag släpper dig aldrig. tack för allt - jag älskar dig.

När hon stirrar på dina läppar - Kyss henne
När hon puttar dig eller slår dig - Ta tag i henne och släpp henne inte
När hon börjar svära åt dig - Kyss henne och säg att du älskar henne
När hon är tyst - Fråga vad som står på
När hon ignorerar dig - Ge henne din uppmärksamhet
När hon drar dig ifrån dig - Dra henne tillbaka
När hon ser som värst ut - Säg att hon är vacker
När du ser att hon håller på att börja gråta - Håll om henne och säg ingenting
När du ser henne gå - Smyg bakifrån och krama om henne 
När hon är rädd - Skydda henne
När hon lutar sitt huvud mot din axel - Lyft upp hennes huvud och kyss henne
När hon tar ditt favorit plagg - Låt henne ha kvar det och sova med det en natt
När hon retar dig - Reta henne tillbaka och få henne att skratta
När hon inte hör av sig på ett tag - Försäkra dig på att allt är okej
När hon tvivlar på dig - Försvara dig med sanningen
När hon säger att hon tycker om dig - Så gör hon det mer än vad du skulle kunna förstå
När hon tar tag i din hand - Ta tag i hennes och lek med hennes fingrar
När hon berättar en hemlighet - Håll den hemlig
När hon tittar dig i ögonen - Titta tillbaka och vänd inte bort bilcken förren hon gör det
När hon saknar dig - Är hon sårad på insidan
När du krossar hennes hjärta - Försvinner aldrig smärtan
När hon säger att det är över - Vill hon fortfarande att du ska vara hennes
När hon laddar upp den här texten - Vill hon att du ska läsa den..

If you love something, set it free, and if it comes back, it was meant to be


Två år senare

Vet faktiskt egentligen inte varför jag skriver det här. Men jag vill få ut det liksom.
Att göra slut. Jag har aldrig varit med om det förut. I mitt huvud hade jag bilder från varenda jävla film och serie jag sett och dem har gjort slut. Det blev ju som sagt alltid bra igen. Men när den där en-veckas-pausen tog slut och jag satt på den där bussresan in till stan som verkade ta minst två timmar, så trodde jag att jag skulle dö. Jag hade så ont i magen och var så nervös. Var jag precis på väg att säga till killen jag älskar mest i hela världen att jag inte ville ha honom längre? Jag insåg att det inte alls var det jag ville. Vi hade inte pratat på en vecka för han ville ha tid att tänka.
När jag väl kom fram till Centralen och såg honom komma gående med sin långa figur, sin packning och det där helt underbara gulliga ansiktet så visste jag att det här var så jävla fel. För jag visste att jag ville ha ett liv med honom. Det kändes så underligt att till slut sitta där på bänken med killen jag är så jävla kär i att jag skulle kunna sprängas, som jag har spenderat de senaste två åren med. Allting kändes så främmande. Som om vi aldrig träffats förut. Dessutom att höra honom svara på frågan "Vad vill du då?" med orden
"Jag vet inte". Jag ville skrika och jag ville slåss. Vadå vet inte? Han försökte omfamna mig, men jag vägrade. 

Jag ställde frågan som jag aldrig kommer glömma och fick svaret jag heller aldrig kommer glömma. "Är det slut nu alltså, på riktigt?" svaret kom som en brutal jävla elchock "Ja". Jag trodde sån här smärta var omöjlig. Jag trodde bara det var någonting som folk pratade om, men jag trodde inte den fanns. Fan, vad ont det gjorde. Jag reste mig upp och pussade honom på pannan och gick ner mot tunnelbanan med gråten i halsen. Vände mig snabbt om gick tillbaka gav honom en kram, en ordentlig kyss och insåg att det faktiskt var slut. Jag har aldrig någonsin haft så ont i hela min kropp. Jag förstår inte varför dom kallar det "hjärtekrossad", för hela jag var krossad.

Hur som haver, så är jag glad att vi är vänner idag. Trots allt som hänt. Han är min första kärlek och personen jag älskar mest i hela världen. Trots att jag har gjort misstag så hoppas jag att det faktiskt kan lösa sig igen. Jag ska inte ljuga och säga att jag inte har ont längre, för det har jag. Men jag vet att i slutet blir allt bra, annars är det inte slutet.

Awww


Nasse & Nalle Puh sitter under ett träd, tänker över livet.
Plötsligt frågar Nasse:"Puh, vi har fått 2 händer för att hålla,
2 ben för att gå, 2 ögon för att se se,2 öron för att höra. Men
varför har vi bara ett hjärta?"
Puh tänker en liten stund & svarar:
"Nasse, det är säkert för att det andra hjärtat är bortskänkt till en
annan, som vi själva måste hitta"

Love, love, love. Oh love!

Kärlek. Jag vill tillägna det här inlägget åt något helt speciellt - kärlek. Aldrig tidigare har jag varit så här glad att jag har en sådan fin familj och fina vänner. Jag har nog knappt insett det tidigare, men nu när det verkligen gällde, så fick jag veta vilka det faktiskt var som gällde och jag är så otroligt glad för det. Jag har blivit kramad på, pussad på och älskad mer än någonsin och det var precis det jag behövde. 

Jag är så evigt jävla tacksam att jag har ingen aning över hur jag någonsin skulle kunna ge tillbaka det här på något sätt överhuvudtaget. Jag visste inte ens att folk kunde bry sig så här mycket om någon, men den här senaste veckan har jag verkligen fått veta vad kärlek och vänskap faktiskt innebär och fy tusan vad fint det är. Utan er alla underbara människor hade jag rullat in under sängen och legat där fram till den tionde juni om jag inte känner mig själv fel. 

I owe you guys big time, trust me. Jag lovar att jag kommer finnas här för er som ni funnits för mig, anytime. Tacktacktacktacktack - ni vet vilka ni är.

Dag 16 – Min första kyss

Satt och tänkte på vad den första kyssen räknas som, ifall det är den där första pussen eller den "intensiva" kyssen liksom. Kom fram till att det var det första riktiga kyssen. Det var i Gustavsbergs Centrum av alla ställen, nej fy. Men det är ju liksom ett minne i sig. 

Det var nästan precis två år sedan. Letade upp killen som jag verkligen tyckte om och gav honom en puss. Men han nöjde sig liksom inte med det. Utan drog tillbaka mig och det blev en ganska konstig kyss. Med tanke på att hans vänner satt bakom i en buss och kollade på och att det stod typ 10 personer runt om oss.

Men det var min första kyss och jag skulle liksom inte byta ut den mot någonting i hela världen. den har betydit och betyder fortfarande väldigt mycket för mig.
Tumblr_liez6rbrjj1qgujfno1_400_large

I need this bad romance, I need your drama

Iloveyou_large

Dag 11 – Mina syskon


Mina syskon (+syskonbarn på bilden) är helt fantastiska. Lite gamla kanske.

Min bror Joacim (som fyller 30 i september) beter sig som att han skulle vara 10. Bokstavligt talat. Men han är bra på att fota, gillar bilar och coca-cola. Han är ingen sportig typ om man inte räknar bilarna, men han är gullig ändå.

Jessica min ena syster som fyller 33 i år, hon har två små döttrar som är lika söta som hon själv. Hon är gift och rolig. Kan nog säga att jag är mest lik henne alltså, hon är nog den "coolaste" av mina syskon om ärligheten ska fram. Hon var riktigt bad-ass när hon var liten har jag hört.

Cecilia min äldsta syster är en riktig gullemamma. Hon har fyra barn nu och jag hoppas att det är nog. Hon är lärare och den tystaste människan jag känner. (Med tanke på de övriga syskon jag har som alltid skriker) hon är oftast väldigt lugn och jag har nog aldrig sett henne arg. Hon är extremt pedagogisk och den som är närmast en mamma för mig. (Förutom mamma då)

Men mina syskon är helt fantastiska, så är det bara. Och jag älskar dem. ♥

Dag 7 – En av Mina bästa vänner

(med tanke på att jag inte bara har en bästa vän, så ändrade jag denna rubrik från "min bästa vän", till "en av mina bästa vänner".)
hon heter stephanie höglund. vad som än händer kommer det alltid vara vi, och trust me, vi har tagit oss igenom en hel del. hon lyssnar alltid, skrattar alltid och är bara helt jävla bäst all the time. det spelar ingen roll vad det handlar om, för vi kan skratta åt allt och vara så jävla blonda tillsammans. kan inte förstå att jag en gång i tiden faktiskt hatade den lilla grizzlyn, det är ju helt otroligt. men det utvecklades till något fantastiskt iallafall, vilket jag är glad över. jag älskar dig vännen, alltid.

Dag 5 – Vad är kärlek?

Kärlek, en sådan jävla defenitionsfråga. Så himla många saker som kan samlas med bara ett ord.
Men kärlek kan vara mycket, sina fina vänner, en kram i precis rätt tillfälle, en perfekt dag, en kyss när man behöver den som mest, ett ställe, en låt, ett minne, familjen, ett djur.
Kärlek är något som är svårt att förstå sig på.

Dock är kärlek helt underbart och jag tror att jag är kär i kärleken. Det är något fantastiskt. För mig är kärlek mina vänner, min familj och min pojkvän. Det som står mig närmast om hjärtat helt enkelt.

Dag 3 – Mina föräldrar

Tumblr_lh9at7qxre1qdtd6jo1_500_large
mina föräldrar. oftast ganska schyssta liksom. skämmer väl ut mig lite ibland, men låter mig för det mesta göra vad jag vill. klart man bråkar, det gör ju alla barn och föräldrar. men jag älskar dem ju såklart. skilda är dem sedan ett och ett halvt år tillbaka. men dom fungerar ganska bra ihop trots allt.

dom är helt enkelt superbra, det är ju mina föräldrar, de bästa!

Dag 2 – Min första kärlek

Min första kärlek. Alltså på riktigt nu. Inte någon låtsas kärlek som man hade i tvåan som man trodde man var dödligt förälskad i men som man egentligen tyckte var söt. Inte heller någon fjantig fjortis-kärlek som man trodde man älskade och var kär i men som egentligen bara visade sig var en fasad när man tänker tillbaka. Utan min första ritkiga och hittills enda kärlek.

Det var lite mer än två år sedan. Jag visste egentligen inte vem jag var och vart jag var på väg. Men så kom någon fantastisk person in i mitt liv och det gick liksom inte längre än några dagar innan en vänskap som knappt börjat gled in i en underbar kärlek. Som fortfarande håller. När visste jag att jag var kär? Efter en tre-timmars telefonkonversation. Hur vet jag att jag fortfarande är kär? Varje omfamning och varje kyss påminner mig om att jag har min första kärlek i handen.

Världens bästa kille, min första kärlek heter Adrian och är min pojkvän sedan två år och tre veckor tillbaka.
Tumblr_lhs4agygew1qb88lqo1_500_large

mina bästa classmates ♥



så jävla bra.

två år



jag behöver liksom inte säga mer än hur mycket jag älskar dig. du är det allra finaste jag har och jag kommer aldrig sluta älska dig. jag har svårt att greppa att det har gått två år och jag är fortfarande precis lika kär i dig än.

att för två år sedan så drog du tillbaka mig och sa "var det där allt?" och det blev den där konstiga men ack så underbara situationen som förde oss två tillsammans. det är svårt att greppa att för två år träffade jag min prins och jag har kvar honom än idag. min drömprins.

två år älskling, in their faces. vi klarar allt. ♥

If i told you we could work this out, would you believe me?


glad alla hjärtans dag


glad alla hjärtans dag sötnosar! om ärligheten ska fram så älskar jag den här dagen. trots att jag inte har min pojkvän här. för jag har ju världens finaste vänner.

Love isn't just a thing, it's a lifestyle.

What's Mickey without Minnie, what's Tigger without Pooh. What's Donald without Daisy, that's me without you. When Elmo isn't ticklish and when Pooh bear hates honey, whenTigger stops bouncing and Goofy isn't funny. When Peter Pan can't fly and Simba never roars, when Alice in Wonderland can't fit through small doors. When Dumbo's ears are small and happily ever after isn't true.
That's when I'll stop loving you.

RSS 2.0