Att livet är komplicerat, det vet vi redan. Att något kan ändras på en minut, det visste jag inte. Att livet inte gick i den banan jag ville och att jag tappade all kontroll på en dag, det visste jag inte. Jag hade inte planerat att åka 50 mil för att avsluta ett tre årigt förhållande. Jag planerade inte att göra avslut på något så fint och så bra som till slut fick en spricka i sig i en liten håla utanför Sundsvall. Det var ingenting jag planerade och när min lilla bubbla sprack, så kunde jag äntligen se världen lite klarare och inte från en skev synvinkel. Jag vet att det är svårt. Jag vet att det kommer vara svårt att omarrangera mitt liv. Från att vara i ett distansförhållande och veta att varannan helg tillhör OSS, till att inte veta någonting. Till att vara tom. Jag är van att livet går enligt min planering och att ha kontroll. Jag är van med att sväva på rosa moln. Nu har jag inte längre kontroll och jag svävar inte på rosa moln. Jag avslutar ett kapitel i mitt liv och börjar på ett nytt. Jag planerar om.